
Tangerine Ginger Poppy Seed Muffins
1 dag sedan


Lill-M fyller sju i dag. Jag tog en skiva rulltårta och köpte ett rosa marsipanlock och gjorde en minitårta som hon fick på sängen i morse. Hon fick önska sig vad hon vill till lunch. Hon ville ha äggröra. Till kvällen kommer några tanter och farbröder och uppvaktar. Då skall vi äta marängsviss (ja, det heter så, inte schwisch som många verkar tro) med rostad mandel. Har precis gjort en stor maräng i ugnen. Använder Jamie Olivers recept ur hemma hos Jamie. Det är bara det att Lill-M inte vill ha päron på. Mer om marängen följer. Och jo, hon har redan haft kalas för sina kompisar, discobowlingparty. I kväll kommer mormor, farmor och litet annat löst folk.
Jag är litet beroende av muggtermosar i jobbet. Man kanske skall åka till Söderhamn en sväng, och det är perfekt att ha med sig tre koppar kaffe i bilen. Jag har gått den hårda, långa vägen och provat massor, som inte hållit värmen och som läckt över rapporter och biblioteksböcker. Det här är en termos från Coops märke id., som bara gör kvalitetsgrejer. Den håller värmen bra och läcker inte. Även jobbarkompisar har köpt och provat den med gott resultat.
Var med några tjejkompisar och såg nya Sex and the City-filmen. Jag älskar SATC, har följt serien med stort välbehag och sett filmerna. Jag vill vara med i det där gänget. Fantastiska kläder och massor, massor av kul tjejsnack. När det gäller filmerna har jag skrattat mest åt Samanthas dråpliga kommentarer. I den här filmen var det främst repliken efter det att Sam radat upp sin enorma laddning med antiklimakterievitaminer och progesteronsalvor på cafébordet och Charlotte frågar:- How on earth are you gonna swallow all that?
Jag älskar att plocka in blommor och sätta i vas. Det är alltid det jag utgår ifrån när jag handlar växter till rabatterna. Det är så vackert nu, med akvileja, nyponrosor, lupiner, praktklint, stjärnflocka (en favorit som passar jättebra till enkla, gröna växter) och pioner. Här en bild på det lilla bordet i vardagsrummet, med blad av såpnejlika och blåblommande näva.









Vi ville fira kärleken och att semestern har börjat, så vi bjöd hem extramormor och hennes man på bröllopsfika framför tv:n. Bröllopstårtan, drömtårta, kaffe, maltwhiskey och hemgjord smultronlikör. Där satt vi och fikade och smuttade i timtal medan kaleschen dundrade fram genom Stockholm och slupen gled fram förbi Vasamuseet. En kanondag. En historisk dag.
Jag är ingen superrojalist, men jag tyckte att vi behövde fira litet och uppleva något positivt som omväxling till alla hemska naturkatastrofer, bankrån och sådant man hör talas om hela tiden. Och vilken dag! Jag blev själv överraskad över hur otroligt rörd jag blev. Till och med maken satt som klistrad vid tv:n och hulkade i smyg. Det var en sjutusan till dag! Jag skulle önska att vi hade fler sådana dagar tillsammans i det här landet. Och jag skulle önska att varje kvinna kunde se så där lycklig ut på sitt bröllop. Jag tycker vi skall jobba åt det hållet, allihop.


Tycker att Lantliv Vin & Mat är en jättebra tidning. Underbar mat och jättebra vintips, jag som gillar när det inte är för krångligt och dyrt. Och nu har de Tareq Taylor som kock. Han har ett eget reportage i varje nummer. Han är en verkligen en cool kille. Ni som, i likhet med mig, har suttit som klistrad framför Trädgårdsfredag vet vad jag snackar om. Han verkar otroligt avslappnad, och han lagar jätterolig mat, på ett sätt som jag aldrig skulle komma på själv. Härnäst skall vi prova hans recept på hemrörd majonnäs med brynt smör.

Lotus. Ett av mina favoritställen i Gävle. Och definitivt mitt favoritställe på Centralen/Resecentrum. Här finns jättegoda sallader, smaskiga wraps, ekologiskt, kaffe, te, choklad och små roliga burkar med saker och röror. De har ett stort sortiment av Kusmiteer. Jättebra ställe att köpa presenter på. Och här finns min favoritchoklad: Renee Voltaires 70 %-iga med hampafrö. "Det är du värd", står det på förpackningen. Det har Renee skrivit bara till mig. Det är ju en sådan där sak som man gärna vill veta. Och här hittade jag min burk med Voltaires mandelsmör, vilket är supergott på rostat bröd, vaniljglass eller att bara äta med en stor sked.
Sparrisen skall behandlas som den blomma den är. Ställ den i vatten i kylen tills den skall användas. Lägg den inte inlindad utan vatten för då blir den torr och trist. Den blir godast då.
Sparrisen är fantastisk nu. Jag köpte ett knippe för 14 kronor på Konsum. De var från Ungern. Om de finns vill man ju helst ha sparrisen från Gavelhyttan. Den är dyrare men det är värt det. Min kompis Bosse som är smärt och snygg men älskar god mat brukar ofta säga: "Mat FÅR kosta!"
Så här års har vi två vardagsrum. Vi har ett grönt och blommigt utomhus. Här kan man lägga ut dynor och sitta och slöa, och här äter vi ofta på sommaren. Vi älskar vår trädgård. Det är mysigt att sitta där på kvällen, invirad i en varm filt. Har vi middagsgäster och sitter ute i länge så brukar Lill-M få somna i hängmattan strax intill, inlindad i sitt täcke. Det doftar alltid så gott på kvällen. Det låter som ett riktigt ärkepekoral, men det är en klar realitet.
När vi köpte huset och flyttade in för nio år sedan var trädgården väldigt eftersatt. Exempelvis hade lupinerna fått sprida sig överallt. Det tog några år att få bukt med dem. Det gäller att rycka upp ett lagom antal varje år, och att klippa av blommorna innan de börjar fröa. Lyckligtvis är de ju så fina att ta in i buketter. Det är alltid bra med blommor med långa praktfulla stjälkar, det ger liksom ett mer monumentalt intryck inomhus. Man kan sätta dem i en stor kruka på golvet, och de ser inte fjuttiga ut. Jag har liksom litet svårt för fjuttiga saker. Lupiner är tjusiga och påminner om fruktbarhetssymboler, lite som förenklade kurbitsar. Och jag gillar färgerna.
Vi köpte granntomten och rev ett hus. Där stod en fin gammal kakelugn från förra sekelskiftet. Den är arkitektritad. Vi fick plocka bort ett par varv eftersom den var för hög, men den pryder sin plats i rummet mellan matrummet och gästrummet. Den passar fint till stjärntapeten. Det var litet meck inna vi kunde börja elda. Det måste sättas in cortenrör eftersom skorstenspipan var som ett såll. Vi fick göra hål i väggen uppe för att kunna få ner röret. Men fint blev det.


Jag har gått och dragit som f-n för att tvätta fönstren. Det kändes oöverstigligt. Försökte få tag på någón som kunde göra det hyfsat billigt, men jag hittade ingen. Och så i fredags tänkte jag att det är väl bara att köra, för fönstren var ju jätteskitiga. Och det gick faktiskt ganska lätt. Kanske för att jag hade väntat mig att det skulle vara jättejobbigt. Efter tre dagar hade jag fixat alla fönster utan att arbeta ut mig. Och det fina i kråksången är att det blir städat på fönsterbrädor och bord samtidigt. Man plockar bort allt huller om buller, kör i diksmaskinen eller sköljer under kranen, och sedan när det har torkat och man är klar med fönstren så ställer man tillbaka en del och resten lägger man till loppis eller ställer undan. Om man är på humör går det bra. Är man inte det är det mördande trååååååååkigt. Ibland önskar jag att Marlene och Marie-Louise från Rent Hus ville komma hem till mig och städa och slänga grejer. Det är rätt befriande att göra sig av med saker emellanåt.


Det roligaste är ju nästan att ställa fram allting, att få plocka fram de där grejerna som inte kommer fram till vardags. Gräddsnäcka och sockerskål i nysilver, kaktång och hela faderullan. Grön Anna-kopparna som jag fick när jag fyllde tjugo. Trava kakor, skorpor och rulltårta på kakfatet från Krasilnikov. Och när det kommer gäster som inte blir nervösa och får prestationsångest av att man pyntat och bullat upp, utan tycker det är kul med något extra och att man åbäkat sig litet för deras skull, då är det kul.





I dag hade vi bjudit hem Ulli och Johan på kaffekalas. Jag hade bakat drömtårta (chokladrulltårta med fyllning av smörkräm), kokostoppar med hallon, skorpor med jordnötter och choklad med ingefära och citron samt en uppgraderad tuppkaka med ett täcke av philadelphiaost, florsocker och rivet citronskal (zest, som alla moderna kockar säger). Se recept på den delikata tuppkakan från Hälsingland i ett av de äldsta inläggen).
Syrenen. Nu blommar den. Vi är alla hänförda. Utom kaninen. han lever på som vanligt, okänslig för skönheten omkring oss.