Det behövs så lite för att man skall känna sig nöjd i vardagen. Alla plantorna med månadssmultron ger en hyfsad avkastning, och i går kunde jag plocka två hela strån fulla med smultron till Lill-M:s fredagsmys. Det är tmf inte dumt.
Hittade på det här i går. Blev mycket smarrigt. Kommer plötsligt ihåg när jag bodde i Uppsala (student) och blev bjuden på gryta med kokosmjölk. Värdinnan hade letat i hela stan efter kokosmjölk, men det stod inte att uppbringa, så hon fick blötlägga kokos i vatten en dag i förväg i stället. Vilken tur att utvecklingen gått framåt på den punkten. Kokosmjölk är så himla gott, sött, mjukt och krämigt.
Har länge velat prova att göra marmelad på rabarber och jordgubbar. Har båda delarna i trädgården nu. Hittade ett bra recept på http://www.tasteline.se/. Det funkade finfint med syltsocker. Den blev verkligen jättegod. Nu skall det bakas något gott surdegsbröd att rosta och ha den på. Hade en gång i tiden ett par svärföräldrar som bakade grovt bröd på en surdeg från Tyskland. Det skulle skäras i tunna skivor på tvären med en gammal gedigen kniv. Sedan skulle det bredas smör på, och det skulle vara en klick hemgjord sylt eller marmelad. Till det skulle det vara en stark härlig kopp kaffe (siktdjup 0,1 cm). Jag glömmer aldrig deras hemtrevliga kök och de där surdegsmackorna.
Carl von Linné visste att när han kände sig matt så skulle han äta stora mängder smultron. I efterhand har man upptäckt att han led av järnbrist. Så de järnrika smultronen (och jordgubbarna) är på sätt och vis en huskur mot detta. Nu har vi fullt av smultron i trädgården. Både vilda revsmultron och Månadssmultron från handelsträdgården. Vad gör man med dem, förutom att stoppa dem i munnen? Läste i den gedigna och vederhäftiga Svenska bärboken. Där stod att smaken hos smultronen inte låter sig fångas på burk. Jag som just hade tänkt ut att jag skulle göra en liten god burk smultronmarmelad. Troligen är det därför det inte säljs smultronmarmelad någonstans, för att bären tappar smaken när man upphettar dem. Men likör kan man göra i alla fall. Nu står det en flaska full med smultron och Renat och gottar till sig i köket. Den passar bra ihop med den blommande röda hibiskusen i fönstret. Om drygt en månad är det dags att sila bort smultronen och proppa hela flaskan full med socker. Sedan åker den ned i matkällaren och får stå där och lagra åtminstone till nästa sommar. Detta torde bli mycket gott till en rabarberpaj. Resten av smultronen fick Lill-M äta upp med lite mjölk. Så Lill-M inte blir som Linné.
Vi har varit i Norge och fiskat. Vi åker till en plats där man kan hyra stuga och boka en båt och åka långt ut till havs och dra upp torsk, sej och mycket annan fisk. Den första dagen var det varning för styv kuling, så båten fick vända hemåt innan fisket hann börja. Den andra dagen gick det bättre, och det hivades upp en hel del läcker torsk. 200 kilo allt som allt. Den kvällen gjorde M sin fisksoppa med saffran. Tyvärr laddade batterierna i kameran ur, så jag har inga bilder på den, men jag tog ett par bilder på Uffe när han kvällen innan stod och lagade till fläskfilé i rosepepparsås med potatisgratäng. Det var riktigt smaskens, det, efter en lång regnig dag. Jag måste ta tillbaka en liten del av det jag skrivit om potatisgratäng. Den gratängen var riktigt god. Det var sådan där på påse, och det var ovanligt mycket sås i den. Jag skall försöka skriva ned receptet på fläskfilén som jag minns det från de tillfällen när jag gjort rätten själv. Det var trevligt med ytterligare en karl som stod i stugans pyttelilla kök och lagade mat. Vid ett sådant tillfälle kan man travestera Ricky Bruch, den gamle sexistiske diskuskastaren: "En man som avlägsnar sig mer än tre meter från spisen är en marsmänniska".
Gjorde en tårta på Lill-M's riktiga födelsedag. Det var tårtbottnar till gräddtårta ur Rutiga kokboken och fyllning av vaniljvisp som jag hade blandat med mosade päron från en bruk. I det hade jag droppat litet bittermandel. Fyra droppar är lagom. Sedan var det rårörda jordgubbar mellan de andra bottnarna. Och hallon ovanpå grädden. Lill-M dekorerade själv med strössel och grön pyntgelé. Jag gillar när det är mycket grädde. Mums, var det faktiskt.
Här är några blombilder från trädgården. Det är rosor, akvileja och pion. Varför kan inte sommaren vara litet litet längre?
Lill-M tyckte den här tårtan på Konditori Bristol var fin. Jag var tvungen att ta en bild på den. Jag tror det var rosen som drog.
Har haft ett uppehåll i bloggandet. Tog en tur till Finland och en till Norge. Man måste ta det litet lugnt ibland. Annars blir det inte kul längre. Här är en bild på några konstifika bakelser som kunde beskådas på Konditori Bristol i Trondheim. Vi misstänkte att det var en rulltårta, klädd med marsipan och sedan doppad i choklad och kokos. Tyvärr smakade jag dem inte, men de såg väldigt goda ut. Slog just upp ordet " konditor" i etymologiska ordboken. Ordet kommer, som jag misstänkte, från latinet, från ordet "condire", vilket betyder "sylta" eller "krydda". Dessutom finns ju avledningen konditori med kortformen kondis, vilket blev ett vardagligt uttryck mot slutet av 1800-talet.
