Semester

Nu har det plötsligt blivit semester. Nu måste jag försöka ställa om hjärnan från allt det som varit på jobbet, till ett privat liv med en massa spännande nya grejer i köket. Jag tror en av sommarens utmaningar blir att försöka baka muffins som är saftiga i alla lägen och inte blir torra efter några timmar. Min kompis Ulli och jag har pratat om hur svårt det verkar vara. Men jag har en idé som inbegriper mascarponeost. Jag skall baka muffins så att Ulli blir lamslagen av häpnad. Och jag skall försöka utnyttja trädgården maximalt. Och snart måste jag fundera på hur Lill-M:s födelsedagstårta skall se ut.

Hur får man tag på Angelika?

Man kanske tänker, att det var en förfärlig människa att tjata om kvanne hela tiden. Det kan jag ju inte få tag på så där utan vidare. Och alla kan ju inte åka till Härjedalen och gräva upp en. Men nu har jag googlat på Angelika, och det finns faktiskt plantor att skicka efter, exempelvis på http://www.pratensis.se/. Sedan har ju Impecta och de flesta andra fröfirmor kvannefrön att sälja. Det är värt det. Plockar man och tar in så sprids den mystiska, underbara parfymen i hela huset. Den ger ju också en så häftig arom till olika maträtter. Och den är otroligt tjusig och pampig i trädgården. Härnäst följer några recept.

Daggkåpa och rölleka

Daggkåpan och röllekan är som ett ogräs i vår trädgård. Jag har bestämt mig för att utnyttja dem så mycket som möjligt. Röllekan är kanon som krydda i alla sorters örtsalt, grytor och soppor. Jag gjorde ett örtsalt till kött till en julmarknad i vintras och de som köpte har kommit tillbaks och köpt en ny bruk för att smaken var så ovanlig och god. Jag tror det var röllekan som gjorde det. Daggkåpan kan användas till te. De späda bladen kan läggas i en sallad. Den verkar vara bra för och mot i princip allt. Dessutom är den en bra utfyllnad i rabatter. På engelska kallas den "Lady's mantle". Det är väl också ett vackert namn.

Kirslåda i ugnen

Svär inte över kirskålen! Använd den i stället. Här är en låda att göra i ugnen. Passar till fisk och kött eller bara till en bit gott surdegsbröd. Kirsen infördes till Norden ungefär 500 f.Kr. Då odlade man den i små kålgårdar tillsammans med olika andra kålsorter och blad. Man förbannade den nog inte lika mycket som man gör nu. Den innehåller essentiella oljor som använts mot gikt och reumatism.

Kirslåda i ugnen

cirka 1 liter späda blad av kirskål

1 dl vispgrädde

riven pepparrot efter smak

litet salt

2 dl riven ost

Förväll de repade kirsbladen tills de är mjuka. Koktiden varierar med bladens ålder. Låt rinna av i ett durkslag. Klipp sönder bladen i durkslaget. Lägg bladhacket i en smord eldfast form. Vispa grädden och smaksätt med riven pepparrot. Bred massan över kirskålen. Riv över osten. Sätt in i ugnen på 200 grader. När osten fått färg är det klart.

Sallad vid Karl II:s hov

Späda blad av följande växter (och många fler) användes flitigt som ingredienser i sallad vid Karl II:s hov i England. Karl II regerade perioden 1641-1700.

Blad av diverse salladssorter
späda maskrosblad
späda groblad
trädgårdskrasse
och flera olika andra sorters krasse
violer
rosenblad
salviablad
salviablommor
isopblast med blommor
rosmarinblommor
persilja
finstrimlade späda vitkålsblad
lök
malörtsblommor
fläderblommor
röllikablommor och röllikablad

Där ser man så bra de var på att ta till vara naturens gåvor. Vi har tappat mycket av det där. Kanske dags att börja experimentera litet med fler salladsingredienser i dessa kristider. Rölleka har jag ju hela trädgården full, till exempel.

Dryck på tallstrunt

Tallstrunt är späda, nyutspruckna och kådrika tallskott. Plocka skotten på sidogrenarna när de är cirka 2 cm långa (även granskott duger).

Häll 1 liter kokhett vatten över en näve skott i en kruka. Brygden får stå och dra i ett par timmar. Sila sedan bort skotten och smaksätt med socker. Drycken innehåller mängder av C-vitamin.

Frasig tomatpaj

Har haft det receptet hur länge som helst, men inte provat det förrän i går. Paj var ju väldigt inne på 80-talet, men efter det har de fallit litet i glömska. Jag genomgår nu något slags revival när det gäller pajerna. En paj med så mycket tomat är ju till viss del väldigt nyttig, eftersom lykopenet som skyddar bra mot fria radikaler frigörs när man hettar upp tomaterna. Det gör att man kan se detta som en förmildrande omständighet när man ser hur mycket smör och ost som finns i receptet. Pajen är hur som helst mycket god. Jag kommer nog att laga den igen när jag får någon tjejkompis på besök. Då blir det nog ett gott rödvin till. Man kan laga pajen i förväg och sedan sprödvärma den.

Frasig tomatpaj

4-6 personer

Deg: 150 g smör
3 1/2 dl vetemjöl

2 msk kallt vatten

Fyllning:

6-8 färska (ekologiska!!!) tomater

2 gula lökar

matolja

3 msk tomatpuré

3 tsk färsk hackad rosmarin

2 tsk färsk hackad timjan

salt och svartpeppar

cirka 3 dl riven ost

Blanda ihop degen. Jag gör det alltid i matberedare, det går så lätt som trolleri (utom när man skall diska, förstås). Ställ degen kallt.
Sätt ugnen på 225 grader. Hacka tomaterna grovt. Hacka löken och fräs den mjuk med litet matolja. Lägg i tomathacket och rör ned tomatpuré, rosmarin och timjan och smaka av med salt och peppar. Låt koka tills det mesta av vätskan har försvunnit.

Kavla ut degen och klä en pajform med den. Grädda i 10 minuter.

Fyll pajdegen med hälften av osten, däröver tomatmassan och sist resten av osten. Grädda pajen i 10-15 minuter eller tills osten har fin färg.

Jag måste servera den med en krispig grönsallad, det är det enda som känns riktigt rätt.