Jag fick med mig några strutar med brända mandlar från Tallinn. Kryddade med honung, kanel och ingefära. Supergoda.Och de är inslagna i så fint medeltidsinspirerat papper.
Vi tog farväl av Estland och Tallinn med en fika på torget. Det spöregnade, och det var mysigt att sitta under markiserna med varsin stor, rykande het kopp svart te.
På det hela taget gillade jag den estniska maten, mycket mer än den vi fick i Lettland. I Tallinn kan man äta väldigt god mat på alla kaféer i Gamla stan. Vi åt t.ex. en väldigt god och vällagad lax.
Middag på kvällen. På Café Shakespeare, bakfickan på stadsteatern i Tartu. Vi hade sagt till att Inga inte åt kött. Därför ansåg kocken att Inga skulle ha tre rätter i stället för två som vi andra fick. Först fick hon en spenatsoppa med krutonger, som hon tvingade i sig utan att fatta att detta bara var förrätten. Vi var ju fortfarande plågsamt mätta efter lunchen. Döm om hennes panikslagna uppsyn när det kom in en huvudrätt, två tjocka fiskfiléer på ett berg av ris och grönsaker. Till sist fick vi jordgubbsfromage, utom Inga, som fick en god blåbärskaka.På grund av gelatinet, no doubt. Den var tydligen god. Jag hade hellre tagit den där blåbärskakan. Tillsammans med rödvinet som projektledaren trugade i oss kändes all den där maten som ett klubbslag i huvudet, och vi ursäktade oss så tidigt vi vågade och vacklade hem till hotellet, slängde oss på sängarna och kollade på ett par avsnitt av I vår herres hage. Det finns inte mycket som går upp mot att mysa på hotellrummet.
Vi fick lunch i Tartu, på ett flådigt ställe ovanför det gamla torget. Vi fick löksoppa. Letterna i sällskapet klagade och berättade att letter i allmänhet tycker att estnisk mat är alldeles för stark och innehåller för mycket lök. Inga som inte äter kött fick av någon skum anledning tomatsoppa i stället. Till huvudrätt var det något slags skinkstek med en vit kryddig sås och grönsaker. Och lök, vilket fick letterna att sucka djupt. De sade att de trodde att det skulle bli lökglass till dessert. Men det blev det inte, utan en mycket god och smaskig bakelse med vanilj- och fruktkräm. Det jobbiga var att vi fick vänta så hiskeligt länge på maten, varje rätt, så när vi var klara var klockan tre (vi skulle egentligen äta lunch mellan tolv och ett) och vi var proppmätta, vilket inte var bra eftersom vi skulle äta en brakmiddag klockan sju på kvällen. Vi formligen rullade tillbaka till mötet.
Äntligen i Tartu efter en evighetslång resa på ett mjölktåg som stannde vid varenda liten buske. Projektmöte vid torget i Gamla stan (jo, Tartu har även det en charmig gammal stadsdel). Intressant med estniskt projektfika. Sexsidiga mjuka kakor som smakade pepparkaka, runda rätt smaklösa godisbitar fulla med frön, en otroligt kladdig och jättegod randig chokladkaka och stora fat med frukt. Massor av mineralvatten. Kaffet var helt OK.
Krinolinas kök. Ett kök med betraktelser, mat, dryck och inspiration från trädgård och upplevelser av olika slag. Mat skall vara god, men jag vill också helst att den skall fungera som friskvård och medicin för kroppen. Jag gillar också närproducerad och innovativ mat. Det skall också vara grönt. Ju grönare, desto bättre.