Vi såg Gustav Mandelmann på TV i våras och han sa att det var jättelätt att odla fänkål. Och det var det också. Den har väl inte vuxit till sig riktigt än, men den är klart på gång. Tills vidare kan man ju använda de dilliknande bladen, som smakar tydligt av fänkål, d.v.s. litet anis- eller lakritsartat. Man skulle nog kunna klippa dem över fisk. Eller göra en röra av dem finhackade tillsammans med olja och ha som ett slags pesto till fisk. Jag tror att det också skulle kunna bli gott att blanda dem i en sallad med färskpotatis och tunt skivad rödlök. I den här förlängda sommaren känns färskpotatis fortfarande helt aktuellt. Det vore frestande att göra någon sorts sillinläggning med dem. Ja, tids nog blir det nog av.
Här kommer i alla fall ett kanonrecept på carpaccio med fänkål. Det har blivit en av M's paradrätter, och det är så gott så gott så det smälter i munnen. Om man inte har fobi mot rått kött vill säga. Tilläggas bör att vi naturligtvis alltid fryser köttet först. Vi brukar använda älgkött, helst filé som är förhållandevis mört.
Carpaccio av nötkött4 personer
225 g filé av nöt- eller älgkött
havssalt
60 g mycket tunt skivad fänkål
skivad parmesan
Dressing:
15 g inlagd kapris (helst i saltlake), avrunnen och finhackad
1 tsk rivet citronskal
1 msk hackad färsk persilja
1 msk hackad färsk basilika
6 msk extra jungfruolja
saft av 1/2 citron
nymalen svartpeppar
lite extra citronsaft
Se till att köttet har varit fryst minst 15 minuter så att det blir litet fastare och lättare att skära. Använd en mycket vass kniv och skär filén i så tunna skivor som möjligt. Strö över litet havssalt och ovanpå det fänkål och parmesan.
Vispa samman alla ingredienserna till dressingen och häll den över köttet. Täck löst med platsfolie och låt marinera i rumstemperatur i en timme. Pressa över litet mer citronsaft, mal litet svartpeppar över och servera omedelbart. Vi brukar servera potatis till, helst färskpotatis, men även klyftpotatis.